(m) packade skolväskan för HT 2006 - Baylan bekymmer med (mp)-disciplin

Inte nog med att moderaterna stormar fram i opinionen. Moderaterna knöt i dag ihop säcken... Två fackförbund och moderaterna i gemensam DN debatt-artikel.

Vid sidan av exempelvis stärkt fokus på nationell och internationell forskning och extra anslag till forskning och kompetenshöjning på en miljard kronor årligen, så är den inledande problemformuleringen i artikeln följande:

"I en decentraliserad skola skall de nationella målen konkretiseras lokalt. Det ställer stora krav på landets lärare att utveckla undervisningen så att elever får förutsättningar att nå kunskapsmålen. Det finns inte, och skall inte finnas, statliga regleringar som föreskriver på vilka sätt de nationella målen skall uppnås. Resultaten blir bäst om staten förlitar sig på att välutbildade lärare utvecklar undervisningen. Varje väg att stärka den svenska skolan går genom stärkta förutsättningar för landets lärare."

Frågan är väl dock om detta har varit moderaternas synpunkt tidigare? I ett cirka årsgammalt riksdagsprotokoll skriver Sten Tolgfors till exempel

"Varje elev ska ges en individuell kunskapsrätt, det vill säga rätt till en sådan anpassad undervisning som gör att man kan nå grundskolans kunskapsmål. Detta kombineras med individuella kunskapskontrakt som skapar balans mellan skolans, elevens och hemmets ansvar för kunskapsinhämtningen."

vilket låter en smula styrande. Men Baylan har ju framstått som klåfingrig, dels i uttalanden där skolministern verkar vilja framstå som lite bättre vetande i frågor som rör just skolans arbetsmetoder! Och ett par meningar längre fram är Tolgfors helt tydlig om enskilda lärares och skolors autonomi:

"Skolan ska inte detaljstyras av lager på lager av politiska beslut. I dag finns det 8–10 lager av politiska beslut ovanför en vanlig lärare […] . Lärare och rektorer måste ges förtroende att avgöra hur skolan och eleverna ska nå de nationella kunskapsmålen."

Och redan för ett år sen var moderaterna mer generösa:

"Vi moderater lägger 2,3 miljarder kronor mer än regeringen på skola."

Att den svenska skolan i viktiga avseenden gradvis försämrats och nu delvis är i kris (exempelvis beträffande vissa kärnämnen där kvaliteten rasar samt den de ej adekvata skolformer som socialdemokratin omsorgsfullt, mot all logik, byggt upp där för vissa tidigare praktiska utbildningar endast en bråkdel av eleverna blir godkända) är väl den bild man får i undersökningar (exvis TIMMS och andra kunskapsrelaterade undersökningar) och av de flesta debattörer i dag.

Uppenbarligen vill moderaterna sätta fokus på forskning om lärande, att denna ska nå ut bättre till lärarna samt, verkar det, att dessa i högre utsträckning ska bli delaktiga i forskningen.

Kan S vs. M sammanfattas med att socialdemokraterna mera trycker på en tydlig statlig styrning medan moderaterna poängterar decentraliserad styrning? Miljöpartiets ultimativa klagan om nuvarande skolförslaget gick ut på just detta. Moderaterna även ekonomiskt mer generösa.

Jag tror att moderaternas inriktning kan bli bra. Men forskningen bör nog inte innebära en målsättning att göra varje lärare till forskare eller teoretisera lärarutbildningen. Tvärtom är ju många nyligen utbildade lärare missnöjda med att de inte fått kunskap de kan ha praktisk nytta av! Forskning behövs dock säkert för att ge en i dag bristfällig lärarutbildning en bättre grund att stå på. Alltså en god/bättre forskningstradition på institutionerna, vilken implicerar mer av kostsam forskarutbildning än i dag. Men inte en målsättning att alla ska forska (eller ens en mer teoretiserad utbildning).

Det verkar dock som att moderaterna är på rätt spår! Fokus sätts på att lärarutbildningen är förankrad i en bred -- nationell och internationell -- forskning och forskning av lärare anges som en möjlighet. Men den anslagna miljarden för "akademisk fortbildning för lärare" verkar dock misstänkt... Avser fortbildningen forskningsinriktade akademiska studier eller en så att säga mer yrkesinriktad lärarfortbildning? Jag tror att det senare kan vara viktigare. (Moderaterna anger för detta förslag -- den extra miljarden till akademisk fortbildning -- att den inspirerats av fackförbunden -- och således är en för en miljard framtida skattekronor köpt sosseknäckande DN debatt-artikel?)


Lite synd kan man för övrigt tycka om de borgerliga syskonpartierna, när nu moderaterna rockar så fett som de nya folkhemspartiet. (Inte minst KD.) Men de borgerliga bör ändå inte "sticka knivar i varandras ryggar" (särskilt Reinfeldts stackars rygg) före valet, för "våld" visar ju bara på egen oförmåga och leder ingenstans ...jo, till borgerliga tapp i största allmänhet. Ett parti kan vidare endast vinna på egna meriter ...och gör det i längden. Det hade dock kanske varit bättre för alliansen om såna här utspel samordnats i alliansen, i synnerhet då allianspartiernas skolpolitik torde ligga mycket nära varandra. Diskussioner om utspel inom alliansen bör dock ske internt medan man utåt ger bifall åt de enskilda partiernas förslag i vad man annars anser är rätt riktning! (Men jag antar att man i förväg har gjort upp om tågordningen och därför är väl införstådda med utspel som dessa, men det ska som sagt diskutteras internt!)

En bloggig DN-nyhetspresentation?

Lite sunkigt slibbigt introvert blogfjäsk, kanske. Men man kan här nästan undra om DN:s webredaktion gått i skola hos stationsvakt? Eller spånat på Jinges blog? Den bilden på Göran vid den rubriken ...och den fyndiga texten.


(Bildlänk endast till www.dn.se; denna nyhetsrubrik försvinner nog snart)

J-vligt effektivt, och man blir ju nästan böjd att hålla med dem som påstår att sossarna har en mediakampanj emot sig just nu... :-/
"Äntligen", typ... ;-) <----[mitt eget belåtna Guran-smil]

de e bara å gå på som förut - i svenskt moras

Man kunde nästan, en smula självdestruktivt, önska att regeringen åtminstone BARA kunde gå på som förut.

Kompetens-moras
Nu tänker sig s-regeringen, enligt en utredning, att högskole- och universitetsstudier inte ska kräva godkänt i svenska och engelska! Framtidens forskare, läkare och jurister förväntas klara sitt jobb utan språkkunskaper? Regeringsförslaget står dock i strid mot en årsgammal utredning, vilken krävde ökade språkkunskaper, liksom mot ganska aktuella rekommendationer från högskoleverket. Regeringen anger att man vill slopar kraven för att man inte vill göra det "onödigt svårt" att få högskolekompetens.

Att socialdemokraterna önskar att praktiska yrkesutbildningarna ska bli teoretiska högskoleutbildningar, i linje med sossarnas misslyckade satsning på 3-åriga gymnasieutbildningar där på sina håll endast cirka 20 procent av eleverna tar examen(!), är möjlgen en orsak till de slopade språkkraven? Misslyckad politik som genererar en än mer misslyckad politik...

Ett uttalat syfte är att fler invandrare ska börja plugga på högskolor och universitet. Men det syftet är nog lika kontraproduktivt som malplacerat. Dels då det ändå krävs goda språkkunskaper för högre studier och de yrken dessa leder till, men framför allt då redan nu i stort sett en lika stor andel ungdomar med invandrarbakgrund som de med svensk bakgrund genomgår högre studier.


Planekonomiskt välfärdssystem-moras
Och vilken kompetens har utredarna på organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, vilka i en rapport nu kräver en höjning av skatterna med 5 procent av lönen? Bloggaren Lisa Falk tar upp detta, och efterlyser att vårdens drift för en gång skull fokuseras i politiken. Kan bara hålla med.

Apropå DN-artikeln om raketskattehöjarförslaget, så kan man ju undra om journaliststuderande behöver ha godkänt i svenska?

Förutsatt att behovet av vård är lika stort som i dag handlar det ökade resursbehovet främst på att vården behöver moderniseras.

Vadå "på"? Är inte "om" bättre? (Alternativt "...beror det ökade ... på".)

"I dag nöjer sig ingen enbart med de behandlingsmetoder som fanns år 1980", skriver förbundet i pressmeddelande.

Skulle nog vilja ha in ordet "ett" före "pressmeddelande".

För att klara av bemanningen kommer det att behövas fler utbildningsplatser för läkare. Dessutom behöver uppgiftsfördelningen inom vården att ses över.

Varför ordet "att" i den sista meningen?

Den sista (DN-språkfelande) meningen antyder i alla fall en översyn av vårdens funktion. Men att den, till skillnad från de genom åren otaliga genomgripande översynerna av vårdens resursfördelning, kommer att innebära någon förbättring -- d v s ett övergivande av principen om politisk planekonomisk resursfördelning -- finns det ju ingen anledning att tro. Det verkar ju inte heller rapportförfattarna tro, då det defensiva huvudbudskapet ju är att ofantligt mycket mer skattepengar via en kraftigt höjd skattekvot (av redan världens högsta skattekvot!) är det som den kanske minst effektiva vården i västvärlden skulle behöva. Med denna gamla strategi och oförmågan att tänka om så kommer ju ineffektiviteten garanterat att öka!

Det är bara att gå på...

--

(Men med sossestyre verkar ju i alla fall plågsamma moras alltid finnas att orera över... Ska kanske tillägga att Franz Kafkas författarskap roar mig. Roar mig!? Jo. Och en tvättäkta misantrop kan man väl bli för mindre. Nej, nu ökar den borgerliga ledningen i opinionen! :-( ;-)

Andnor (s), jämförd med Antoinette

Jag debatterar just nu med Sandro Wennberg, här.

Vårdpolitik.

Sandro är ju politiskt sakkunnig till Berit Andnor, och den blogpost av Andnor som han länkar till innehåller en kommentar som på ett lite lustigt sätt sammanfaller med en känsla rörande socialdemokratin som jag förklarar för Sandro. Jag skriver i ett längre replikskifte

... många andra hyllar vidare St.Görans sjukhus samt Simrishamns lasarett, där inte minst det senare arbetar bort landstingens köer. Genom det senare uttalar ju socialdemokratiska landstingspolitiker ute i landet en oro för sitt eget partis (socialdemokraternas) stopplag; socialdemokratins politik påminner nog om stora stöddiga imperiers inför deras fall, där ideologiska sanningar får styra i strid mot vunnen kunskap och erfarenhet om hur det VERKLIGEN fungerar i samhället och dess organisationer

...och exemplifierar på socialdemokratins i följande långa parentes:

(vården, landstingets och den privata, liksom i all möjlig annan verksamhet, såsom högteknologiska företags behov av spetskompetens och hantverkares behov av icketeoretiska utbildningar som stoppats av socialdemokraterna genom de nya 3-åriga teoretiska utbildningarna; eller förutsättningar för mindre och medelstora företag i största allmänhet)

Kanske nästan tragiskt långt, då jag verkligen begriper att korta meningar och svar är mera rätt beträffande kommunikation. (Men i alla fall med ärlighet som uppsåt!)


Nåväl. Den (o)lustiga poängen här är alltså kommentaren som Adnor fått, nämligen

"Hej Berit!

När du besökte Frodegårdens servicehus i Uppsala onsdagen 18:e maj valde du att inte äta samma dagens rätt som de som bor på servicehuset, utan en Medelhavsbuffé (som de boende inte fick smaka på).

Om du nu tycker att maten på servicehem är dålig så borde du väl göra något åt det, eller? Hela händelsen ger en svag känsla av Marie Antoinette."(**)

Essensen av vad jag tänkte tror jag kan fångas i en händelse som denna. Hugo Lagercrantz skriver ju att han bytte ju sida i vårddebatten efter att han såg regeringen sitta i väntrummet på en privat klinik.



(**) Utelämnade skribentens namn, men inte servicehusets.

Skön debatt, Borg - Karlsson

Socialdemokraterna arrangerade ju nyligen en serie debatter med moderaterna.

Arbetsmarknadsminister Hans Karlson debatterade i Göteborg med moderaternas chefsekonom Anders Borg. Se den här (real)!


Bidragsnivåer, skattesänkningar, lönenivåer, arbetslöshet, strejkrätt med mera debatteras frejdigt och Borg -- som kan upplevas som något ivrigt pratig -- levererar mycket klara svar och besked om moderaternas (och alliansens) politik (allianspartierna nivåer ligger ju nu så nära att kompromissläget för en gemensam borgerlig politik torde vara unikt).

Borg har ett bra fokus, och poängterar exempelvis även kommunikationer och utbildning som produktivitetsskapande och därmed lönehöjande faktorer. När Karlsson kräver Borg på svar om verkligen inte ett samband mellan lägre ersättningsnivåer och lägre löner finns, svarar denne (19 min in i intervjun):

"Det långsiktiga sambandet i ekonomin är mellan produktivitet och löner. Man kan inte skapa blufflöner. Hans Karlsson har gjort en jätteinsats för Sveriges löntagare när han som avtalssekreterare var med och drev ner inflationen i Sverige och såg till så att vi fick en vettig lönebildning i industriavtalen. Och den insikt som detta byggde på vara att man bygger inte blufflöner, som vi försökte med på 80-talet, utan man bygger dem på sund bas på produktivitet. I varje tänkbart läge byggs produktivitet på investeringar i infrastruktur, av satsningar på utbildning, satsningar på forskning, bättre villkor för företagande, och därmed bygger man också grunden för solida, långsiktiga och varaktiga löneökningar."

En bra och lärorik debatt!


Efter 44 minuter inleds en frågestund med en (förmodligen) socialdemokrats något godtrogna fråga hur Hans Karlsson ska använda de 500 miljarderna i svarta ekonomin till arbetsmarknadsåtgärder. Hans svarar att de inte har någon lösning på hur de ska få in de pengarna, men att han inte tror att någon går över från svart till vitt om skattenivåer sänks.

Efter att Karlsson i slutanförandet varnat för systemskifte svarar Borg, att det enda systemskifte vi sett i Sverige under de senaste decennierna är att socialdemokraterna övergett arbetslinjen.

(En debatt om denna debatt på S-O Littorins blog.)

Regeringen uppmanar också till lagbrott?

Ola Wiklund, advokat och docent i EU-rätt, skriver på senaste (tisdagens) DN Debatt att Anitra Steen uppmanar till lagbrott, när hon sänder signaler till tull och polis att ingripa mot dem som importerar alkoholhaltiga varor. Detta är inte olagligt enligt EU-rätt, och EU-rätt är som bekant det som gäller i Sverige.

Nu friades även den hälsobutik som sålt nikotinplåster i EU-domstolen, och således är det i praktiken fritt att sälja läkemedel i andra butiker än i statens Apotek. Enligt professorn i EU-rätt, Ulf Bernitz, är både receptfria och receptbelagda läkemedel fria för privata aktörer att sälja (där försäljning av receptbelagda läkemedel naturligtvis kräver att den sker av personal med rätt kompetens).

Men Ylva Johanssons tal om att Apoteksmonopolet fortfarande gäller, det måste ju av allt att döma vara ministerns nationella och/eller socialdemokratiska(?) uppfattning i en fråga där faktiskt EU-rätt gäller. Och uppfattningen verkar ju leda till att privata aktörer avvaktar. Är inte även detta, på samma sätt som Anitra Steens påståenden, en olaglig indirekt press på rättsvårdande myndigheter att inte agera enligt EU-rätten (som är den svenska rätten)?