headerbild

söndag, juli 06, 2008

Elbilssatsning i Israel

I Israel kör visst de flesta bilister kortare sträckor än i exempelvis USA. Bl a detta ska enligt detta klipp ha fått dem att sätta ett mål om att alla bilar ska vara elbilar år 2020. Det torde väl inte kunna uppfyllas för alla fordonstyper eller fordon avsedda att också köras i andra länder. I detta klipp visas i alla fall hur man kan lösa laddning och "tankning"/batteribyte:



Ska ren eldrift fungera i kyla lär uppvärmning av kupé ändå kräva lite fossilbränsle. Något hybridbilar erbjuder. El torde inte heller år 2050 -- om nu inte en osannolik utveckling av batterier sker -- vara huvudlösning för kollektivtrafik och godstransporter på väg. Mackar med traditionella pumpar kommer sannolikt att finnas kvar över mitten av detta sekel.

Men skulle el om ett antal decennier användas till bortåt hälften av transportarbete på väg behöver elproduktionen öka med 20-30 procent och satsning på en av de renaste samt billigaste energiproduktionsformerna, kärnkraft, kommer att krävas för både detta och för ersättning av äldre allt dyrare fossilkraft.

Jag anser ju inte att CO2 hotar oss (*), men inte heller oil peak (**), så varför anser jag detta är intressant? Dels förefaller eldrift ekonomiskt konkurrenskraftig, där oljepriset knappast kan förväntas sjunka till tidigare låga nivåer, och dels vore det bra om lägre oljekonsumtion förmår sänka efterfrågan på ett sätt så att ledande leverantörers -- muslimska arabländers -- inkomster något begränsas.

Utvecklingen måste dock drivas av marknaden och tycks ju innebära hybrider (nu även Mercedes A-Klass), men politikerna måste även möjliggöra för marknaden att ge ny billig el genom att sluta stoppa ny kärnkraft.


-------
(*) Se t ex miljöposter här eller min klimatblogg.

(**) Ett klipp med Peter Huber. Dagens pris är f ö inte så långt över det för 20-30 år sedan, och här ett diagram för köpkraft, från detta inlägg:



Uppdatering: En synpunkt om elhybrider och elbilar är väl även att de med sitt teknikinnehåll inom överskådlig tid kommer att bli mycket dyrare i inköp än fossildrivna, och även det kan nog göra att fossilbilar inte helt konkurreras ut, utan blir fortsatt viktiga, givet ett rimligt oljepris. Att högre pris för exempelvis hybridbilen tjänas in i drift inom några få år -- inte under bilens hela livstid -- lär vara en kritisk faktor för ett teknikskifte.

Vidare är en detalj för eldrift jag kom att tänka på, men ännu inte känner till fakta om, energiåtgång vid "rekonditionering" av litium i uttjänta batterier. Någon?

Ytterligare några länkar...:
* The Daily Galaxy: Will Silicon Valley Become the "World's Electric Car Headquarters"?
* Daily Mail 2007 om Tesla: The ultimate electric car that can outpace a Ferrari
* Daily Mail-artikel om några hybrider och elbilar på marknaden.


------------------------------------------------------------
Relaterat i "twingly-pressen":
DN: "USA och Sverige tar fram ny elhybridbil". Maud och amerikansk energiminister...
Ny Teknik: "Sverige och USA förlänger hybridprojekt med Volvo"
Ny Teknik: "Vätgaswankel blir hybrid"
DN: "Snacka om Ren-ault", om bränslecellshybrid (dock dyr, och vätgasproduktion energikrävande).
Sydsvenskan: "Ferrari gör miljöbil" - en elhybrid.
Sydsvenskan: "Tre nya Volvo-dieselmodeller i höst", och hybrid år 2013.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Etiketter:

4 Comments:

Blogger Kjell G. Holmsten said...

Ja Maud skall storsatsa på Svensk Miljöföretagande, det skall handlas stort!
Sverige skall som vanligt bli världsledande i milöbluff!
Nu börjar väl vaar och en ana ugglor i mossen! Klimathysterin är big buisnis! Stora pengar, många skön miljarder till landets affärsmän och stat!
Håll klimatkyrkan levande är elitens politik och folket skall pungslås!

12:38 em  
Blogger magnus said...

Ett svar som kanske är som "en liten utredning":

Jag blev som du orolig när jag såg artikeln.

Företagen tjänar dock inte i längden på om de tar emot stora satsningar av politiker. Men detta var visst en standardiserings-satsning, där nog politikerna kan ses som "mäklare" mellan företagen för att etablera en standard.

När politiker storsatsar blir inte saker bra, nej. Som etanolen.

I debattartikeln nämns att Sverige satsar en kvarts miljard på ny bränsleteknik, och det verkar oroväckande mycket. Men samarbetet med USA tycks vara på 220 miljoner kronor, dit en del av kvartsmiljonen går. Inte sååå farligt kanske??? Etanolen har nog subventionerats med miljarder, och läste just att konjunkturinstitutet sågade regeringens miljösatsningar, som ansågs kosta 5 miljarder i ineffektivitet (9 miljarder kronor, mot föreslagna lika CO2-sänkande 4 miljarder kronor).

Är inte säker på att just detta ska dömas ut.

Gemensamma satsningen tycks alltså gälla en testanläggning för laddningsstandard vid eldrift.

I ett projekt av denna typ torde det vara viktigt att få med sig bilindustrin. Saab och Volvo är nog lite trötta på att staten satsar. När staten börjat mumla om andra biobränslen än etanol suckade de visst djupt (nämns här). De vill ha enkla långsiktiga spelregler och avsättning på marknaden. Men företagen tänker nog inte alltid på marknadsekonomi utan rusar nog gärna i politikers famn. Politiker är - milt sagt - knappast de bästa att bedöma marknader (även om tekniker efter utveckling av vapen eller material vid rymdfärder kan bli succéer i konsumentprodukter).

Hur som helst är elhybrider något alla biltillverkare jobbar med, och därför kan nog svensk bilindustri se detta som klokare än etanolpolitiken - att staten satsar lite lugnare på ny teknik med konkurrenskraft. Det som i bästa fall kan komma ut av satsningen antar jag är om det som blir standard i USA skapas. (En fråga är kanske om flexibilitet i förhållande till bastteriutveckling behövs och är möjlig?) Samarbete bör begränsas till målet att ta fram fungerande standard, vilket görs av företagen som känner marknaden. Mer politikerpengar riskerar nog att skapa en sämre, mindre uthållig lösning.

Allmänt kan nog standarder med många tillverkare bakom och/eller först ut på plan kan nog bli konkurrenskraftiga.

Det där kan nog bli bra om det kan bär sig för företagen och sköts skickligt, helst av en expertgrupp från många företag, men sen standardarbetet får framgång bör nog politiken dra sig ur -- förutom lag om tekniken som tas till stationer mm, och kanske en smula subvention till spridning av tekniken till stationer som politikerna kommer att vilja bidra med och lite sånt; men politikerna får inte göra tekniken beroende av politiskt stöd; då kan tekniken bli dålig. Bättre saker testas begränsat, t ex regionalt, än felsatsningar.


HYBRIDENS KONKURRENSKRAFT

Givet att vi - som Peter Huber menar - bara skrapat på ytan när det gäller jordens reserver av kolbaserat bränsle kan man ju tänka sig att priset på fossilt faller igen - efter prospektering och igångsättning av utvinning från nya källor samt avslutad efterfrågeökning - vilket skulle göra elbilen mindre konkurrenskraftig. Men frågan är om inte eldrift ändå är konkurrenskraftig, bl a med tanke på prisnivå på kärnkrafts-el.

Men då el-drift kräver initiala investeringar både i batterihanteringsteknik och i dyrare fordon lär inte fattiga länder vara intresserade, och en s a s global standard för fordon lär även fortsättningsvis vara bensin och diesel. (Att tvinga på afrikaner dyr teknik, ungefär som västpolitiker i dag i "miljöprojekt" skänker dem laddkapacitet för mobiltelefoner - till kostnaden av en politikers månadslön, eller? - men förvägrar dem att utnyttja sina fossila reserver, är ...korkat!) Tunga landsvägstransporter lär inte heller eldrift räcka för. Det skulle nog kräva för många batteribyten och minska näringens effektivitet (hybrider som sparar en liten procentandel kan kanske löna sig på tunga fordon som går jämt?).

Samhällsekonomiskt torde elhybrider i dag vara rimliga, då marknaden själv tagit initiativ att ta fram dem som för kunden attraktiva alternativ.

Men en helt elektrifierad bilpark tror jag inte på. Den kommer knappast vara lönsam, och bl a batterierna kan kanske innebära nya problem? Sen vet vi inte om bränslecellesteknologin utvecklas positivt, vilket skulle göra vanliga batterier till en parentes, och utifall politikerna satsar miljarder, en dyr parentes.


ARABSTATERS INKOMSTER...

Vidare kan man kanske diskutera om det jag antydde i posten är möjligt, nmligen att minska arabländers intäkter genom att minska oljeberoendet. Om minskningen av oljeberoende sker genom ekonomiska uppoffringar är jag inte säker på det, men om billigare alternativ finns på marknaden (inte från politiker) torde en samhällsekonomisk vinst uppstå samtidigt som sjunkande efterfrågan på olja minskar oljeproducerandes marginaler.


POLTIKERPROJEKT

Håller med om att det finns en risk med politikers stora planer och ambitioner, i synnerhet i dagens klimatstolliga tider. Men affärsmännen skjuter även sig själva i foten om de går med på enorma subventioner. Denna satsning vet jag dock inte om den kan bör dömas ut. Givetvis ska i ett strikt marknadsperspektiv all politikerinblandning dömas ut, men om politikerna här söker agera katalysator för marknadens behov av internationell standard i redan lönsam teknik kan kanske politikerinblandning vara fruktbar och ge deltagare konkurrensfördel. Frågan är vilka biltillverkare som man tänkt sig och/eller önskar "sugas in i" arbetet? Så många som möjligt för att vinna standardkampen eller t ex bara större spelare? Patent vill nog ofta företag ha för sig själva, och det gör kanske det hela lite komplicerat, ställandes krav på samarbete och delgivande av idéer.


MILJÖBLUFF...

Om politikernas pengar hålls nere är det alltså inte så allvarligt, och om eldriften är lönsam "på egna ben" kan man nog inte gnälla så mycket på att vissa har miljöskäl. Men satsar politiker stort på eldrift som kostar vårt samhälle p g a att det är en olönsam teknik, i så fall är det lika tokigt som klimatalarmism för utsläppsrätter och andra BNP-sänkande dumheter.

Men börjar staten lägga jättemånga miljarder på detta är det förstås åt helsike, indikerandes att det är något som bär sig självt och som inte heller folk tjänar på.

5:25 em  
Blogger magnus said...

100 mille förresten. Det är några spänn per invånare, för ett initiativ att ta fram en standard. Kanske en vettig satsning alltså. Kraftig uppsida -- kanske särskilt med tanke på USA:s medverkan, om den är genomseriös -- på en liten insats, även om jag helst sett att företag själva och spontant under utveckling av tekniker tagit fram standarder.

5:31 em  
Blogger magnus said...

Var kanske inte konjunkturinstitutet som reviderade miljöpolitikens kostnadseffektivitet, men läste nyligen om en revidering där nämnda 9 och 4 miljarder kronor för samma resultat angavs.

5:48 em  

Skicka en kommentar

<< Home



























' ' ' ' ' '